Ron Paul och den sårade elefanten del 7: Sakpolitik och nya val

South Carolina och Florida är inga bra stater för Ron Paul. De är sk "Winner takes all" Om man satsar massa miljoner dollar för att komma tvåa så är det pengar i sjön. Efter Florida kommer dock en del nomineringsval med lägre valdeltagande och där man får delagater även om man kommer tvåa eller trea.

Däremot så märks det att de övriga kvarvarande republikanerna har börjat flörta med Paul och hans väljare. Newt Gingrich talade i en debatt om att reducera riksbankens makt och införa ett annat system för att garantera dollarns värde, något som aldrig hade varit på tapeten om inte Ron Paul hade varit i racet.

Det är nämligen så att både Newt Gingrich och Mitt Romney inser att de kan komma att behöver de rösterna för att kunna slå varandra och än mer för att kunna slå Obama. Ron Paul har gått kraftigt fram i förhållande till förra valet även i South Carolina och Florida.

Nu återstår det att se hur bra han kan göra ifrån sig och hur mycket inflytande hans sakfrågor får. Enbart att föra in sakfrågor i debatten är ett stort plus.

Den sårade elefanten och Ron Paul 6: Ron Pauls ideologi

Det är en vecka kvar till primärvalet i South Carolina och inget speciellt har hänt, förutom att Jon Huntsman har hoppat av. Opinionsundersökningarna har vitt skilda resultat och förutom att Romney leder och Perry ligger sist går det inte att säga så mycket.

Istället tänkte jag gå igenom lite grunder i Ron Pauls ideologi. Han skiljer sig nämligen från de andra kandidaterna genom att han har en ideologi och andra mål förutom att bli vald.

Ron Paul är en företrädare för den österrikiska skolan. Kort sammanfattat så tror de på en fri marknadskapitalism med lite eller ingen statlig inblandning, och därmed en liten stat, eftersom stora stater främst ägnar sig åt att ta in stora skatter och sedan finansiera en massa saker med dessa skattepengar. En stat som håller sig till att finansiera ett försvar, ett rättssystem och en rikspolis blir ju inte särskilt stor.

En viktig komponent i detta är äganderätt. Ron Paul anser att just äganderätten till din inkomst, din egendom och din kropp ger de andra rättigheterna. Narkotika bör därför avkriminaliseras, eftersom att utsätta sin egen kropp för fara är den enskilda individens val och ingenting som en nationalstat skall bry sig om. Polisen får inte heller rota runt i din lägenhet, eftersom det är din egendom, av samma skäl får staten inte lägga sig i vad du gör och med vem i ditt sovrum.

Undantaget är naturligtvis om du skadar någon annan. I detta fall kan dina rättigheter minskas, men endast efter domstolsbeslut och liknande.

En annan sak som Ron Paul lutar sig mot är konstitutionen, den amerikanska grundlagen, som han anser att moderna politiker struntar i och att detta är skälet att USA befinner sig i den nuvarande krisen. Han anser bland annat att en riksbank inte skall få trycka upp pengar hursomhelst och kallar inflation för "inflation tax" eftersom den leder till att vanligt folk får mindre valuta för sina surt förvärvade pengar och att trycka upp pengar används för att skaffa pengar för saker som aldrig skulle godkännas om man behövde höja skatten istället. Han anser också att USA endast får föra aggressivt krig om kongressen först har röstat igenom en krigsförklaring. Detta hade gjort en hel del av USAs militära insatser de senaste årtiondena mycket svårare för Bush senior till och med Obama att få igång.

En stor fördel för Ron Paul under debatterna är att han inte behöver tänka efter vad han tycker i en viss fråga. Han utgår ifrån en sammanhängande ideologi av liberal filosofi, österrikisk ekonomi och grundlagstrogenhet där varje del ger de andra.

Den sårade elefanten och Ron Paul 5: South Carolina

Denna uppdatering kommer inte att handla särskilt om Ron Paul, utan om upptakten till nästa primärval.

Inför South Carolina så är handskarna av, om de nu någonsin varit på. Ett super-pac som stödjer Newt Gingrich har satsat 3,4 miljoner dollar på att bombardera TV- tittare med ett halvtimmesprogram som enbart attackerar Mitt Romney. Denna annons har allt: Domedagsinspirerad violinmusik, softad lins och intervjuer med människor som har fått sparken till följd av att deras företag har blivit uppköpt och driven i konkurs av Romneys företag Bain Capital. Även Rick Perry har kommit med liknande attacker, där han beskriver det Romney sysslade med som "Gam-kapitalism".


King of Bain

Det är bara ett problem: När blev Newt Gingrich emot riskkapital och omstrukturering av företag? Diskursen i det republikanska partiet de senaste åren har varit att rika kapitalister är snälla och bra. Republikaner har exempelvis konsekvent röstat emot varje försök till skattehöjning för de rikaste, även relativt modesta förslag som en extra skatt för folk som har ett privat jetplan med motiveringen att de rika är "Job Creators". Newt Gingrich har naturligtvis varit en del av denna kör. Men nu är han helt plötsligt en progressiv populist. Socialliberala profiler som exempelvis Sam Seder och Chenk Ugur prisar annonsen, medan republikanska profiler som Rush Limbaugh (konservativ radiopratare), Jim DeMint (senator i South Carolina), Rudy Guiliani (Före detta borgmästare i New York) och Ron Paul tar avstånd från Gingrichs metoder och slutsatser. Huntsman och Santorum är nog bara glada att de inte är indragna i kontroversen.

Min krassa bedömning är att Gingrich inte har några skrupler, han vet att det är nu eller aldrig, Romneys ledning är, till skillnad från New Hampshire inte särskilt stor, och attackerna kan göra stor skada. Även om hans egen kampanj krashar till följd av detta så har han i alla fall utkrävt hämnd för Romneys attacker på honom innan valet i Iowa.


Cenk analyserar situationen

Sedan har det också kommit sen sen kandidat till valet, ingen mindre än tv-komikern Stephen Colbert. Colbert har under några veckor hånat processen med super-pacs genom att starta sitt eget och visat hur enkelt det är att mörka bidrag och utnyttja teknikaliteter. I en opinionsmätning får han 5%, vilket placerar honom före Huntsman. Det måste göra ont.


Stephen Colbert annonserar sin kanditatur.

Den sårade elefanten och Ron Paul 4: New Hampshire

Mitt Romney vann New Hampshite med god marginal till Paul, som i sin tur lämnade god marginal till Huntsman, som hade gott med utrymme kvar till Gingrich och Santorum. Sist kom Perry, som hoppade över New Hampshire och satsar på South Carolina.

Nu är inte New Hampshire så fruktansvärt betydelsefullt, med bara 12 delegater på spel, men värt att notera här är att:

1) Gingrich och Santorum hamnade strax under spärren på 10% och får inga delegater från New Hampshire.

2) Det gick bättre än väntat för Paul, som går om Santorum som tvåan i delegater räknat. Romneys ledning i opinionmätningarna krympte från 30% till 15% på en vecka, vilket visar att han, även om han blir svårslage, inte är osårbar.

3) Huntsman fick 17%, vilket innbär några delegater och lite luft under vingarna som innebär att han kan fortsätta till South Carolina.

4) Romney har lyckats vinna de två första och verkar nu segla mot en ohotad nominering.

Det ser utt att bli slutet för en hel del presidentkandidaters insats i South Carolina. Gingrich har i stort sett gett upp hoppet att kunna vinna nomineringen och satsar alla sina resterande resurser på negativa annonser mot Romney i South Carolina, som hämnd för Romneys negativa reklam mot honom. Lyckas han inte sänka Romney och få en stor del av rösterna där är det nog över.

Rick Perry behöver göra väldigt bra ifrån sig i South Carolina för att inte kasta in hatten där. Hans insats hitills har varit en besvikelse med magra resultat trots mycket satsade pengar.

Santorum har inte mycket pengar och det gick dåligt i New Hampshire. Går det dåligt också i södern är det kört för honom.

Huntsman är även han utfattig och behöver nu rida på vågen från tredjeplatsen i New Hampshire och fortsätta placera sig bra för att etablera sig som en tänkbar kandidat och få in pengar.

Paul och Romney har mycket resurser och frivilliga medarbere i många stater. Speciellt Romney skulle kunna klara av ett par dåliga resultat utan att ta så mycket skada.

Frågorna efter South Carolina blir: Vart går rösterna från de avhoppade kandidaterna och hur mycket kommer Gigrichs kamikaze-attack skada Romney.

Den sårade elefanten och Ron Paul 3: Ron Paul och gammelmedia

Det finns kanske fyra sorters människor som röstar på Ron Paul.

Den första kategorin är fanatiska anhängare som ser honom som en frälsare. Allt kommer att lösa sig om Paul blir president. De är dessa som driver gräsrotsrörelsen och som försöker infiltrera den republikanska nomineringsprocessen.

En annan kategori skulle säkert kunna tänka sig att rösta på någon annan men vissa frågor är väldigt viktiga för dem och Ron Paul är den enda kandidaten, inklusive Obama som driver dem. Stora frågor som är unika för Paul är individuell frihet, bland annat att skrota PATRIOT act, att avsluta regeringens "war on drugs" och icke-intreventionism, dvs att tillbakadragande av USAs militär från baser över hela världen och att gå tillbaka till att militärmakt endast får användas i försvar eller när kongressen formellt har förklarat krig. Dessa väljare har tvingats in i ett hörn där Ron Paul är det enda alternativet.

Den tredje kategorin är konspirationsteoretiker som tror på att en ond cabal håller på att skapa en ny världsordning under en världsregering och att Ron Paul som president skulle kunna sätta käppar i hjulet för dessa planer, bland annat genom att skrota den amerikanska riksbanken och minska etablissemangets möjligheter att spionera på amerikanska medborgare.

Den fjärde, och antagligen minsta kategorin är gammaldags republikaner som vill se en tillbakagång till en balanserad budget och massiva nedskärningar i den offentliga sektorn.

Ett fenomen som jag tycker är lite obehagligt i detta är hur media fram tills nu har behandlat Ron Paul och hur det spelar konspirationsteoretikerna i händerna. Här är några exempel:


här presenteras topp fyra enligt en opinionsundersökning i en nyhetssändning


Och här är rådatan från samma undersökning

Helt uppenbart är att de med flit låtsas som om Ron Paul inte finns. Här är ytterligare ett exempel, från mediaövervakningen av Ames straw poll, som media haussade upp som det första verkliga testet innan nominerings och primärvalen.


Hmm... undrar vem som kom tvåa?


Paul var mindre än en procent från att vinna och fick mer än dubbelt så många röster som trean.

Pawlenty och Bachmann är nu ute ur racet och Paul ligger tvåa totalt. Starkt jobbat gammelmedia. Här skall läggas till att stora nätverk, som CNN, Foxnews, MSNBC är de skyldiga. Även om man inte är konspirationsteoretiker, vad skall man tro när media upprepat och uppenbart utesluter en av de ledande kandidaterna. Vad skulle vi tro om TV3, TV4 och Kanal5 låtsades som om Mijöpartiet inte fanns?

Såhär svarade DNs Jan joel Andersson på frågan om Ron Paul hade blivit nedtystad i media i en artikel i DN:

Det är sant att Ron Paul innann valet i Iowa den 3 januari inte riktigt togs på allvar av media på grund av hans åsikter om bl.a. hur ekonomin fungerar och hans isolationistiska utrikespolitik. Efter sina starka valframgångar i både Iowa och New Hampshire måste han tas på allvar och får mer utrymme.

Och det är ju en sanning med lite modifikation: Det är lite skillnad mellan att ge någon mindre utrymme och att aktivt låtsas som de inte existerar, även när de ligger högt i opinionsmätningarna.

Ron Paul har hittills fått ut sitt budskap i stort sätt endast via internet och radio. En av de stora konservativa radiopratarna Jerry Doyle (känd som Mr Garibaldi för Babylon 5 fans) har gått ut med sitt stöd, liksom Konspirationsteoretikern Alex Jones och den totalknäppa Glenn Beck. Sarah Palin, en annan politisk kommentator och f.d vicepresidentkandidat har sagt att det republikanska partiet tar en stor risk om de ignorerar de frågor som Paul försöker föra fram.

Här är en promo från Alex Jones' "Infowar"


Jag önskar inget hellre än att avfärda Alex Jones som en knäppis, men då kan han inte samtidigt vara en av dem som rapporterar fakta som gammalmedia ignorerar.

Nyligen har Paul fått lite medvind i media, först från det något oväntade hållet Fox news. Här gör exempelvis domare Napolitano sitt inlägg i debatten.



Nu har det kommit en punkt där traditionell media inte kan låtsas som Paul är den trettonde våningen i ett hotell längre och där det dessutom har blivit en fördel att vara motarbetad av etablissemanget. Förhoppningsvis kan våra vänner på andra sidan havet snart börja diskutera politiska sakfrågor.

Den sårade elefanen och Ron Paul 2: Ron Pauls (o)hemliga plan för att bli nominerad.

Det finns två sorters val i nomineringsprocessen: Primärval och så kallade nomineringsval (Caucus). Vid dessa står ett antal delegater på spel och dessa delegater röstar sedan fram en presidentkandidat på det republikanska konventet. Den som antingen når upp till mer än hälften av alla delegater först eller den ende som är kvar när alla andra har gett upp blir nominerad. Till skillnad från förra gången är de flesta primärval proportionella, dvs, om man får 20% av rösterna så får man 20% av delegaterna. Några få stater, till exempel Florida är sk ”winner takes all” där den som vinner får alla delegater från den delstaten. Detta betyder att en kandidat som vägrar ge upp kan tvinga de andra att fortsätta under en lång och dyr process, eftersom det tar ett tag att nå upp till det magiska antalet delegater.

I stater med Caucus så finns det dock en extra twist. Delegater väljs först i valdistrikten för att sedan väljas vidare i en lång och krånglig process ända upp till delstatsnivå. Delegater anmäler sig frivilligt. Det är här som Paulkampanjens hängivna supportrar kommer in. När de flesta andra går hem från de små valdistrikten (vissa med bara ett 50-tal deltagare) så stannar paulsupportrar kvar och anmäler sig till att bli delegater. Paul fick på detta sätt kanske 70% av delegaterna i Iowa, vilket inte är så pjåkigt, med tanke på att han fick 20% av rösterna. När det sedan kommer till konventet så kommer nästa twist: Iowas kandidater är obunda, så att de kandidater som har blivit utsedda att rösta på exempelvis Santorum kan ändra sig och rösta på någon annan istället. Om denne kandidat då är en supporter för Ron Paul som har infiltrerat systemet kan Paul helt plötsligt få många fler röster i konventet.

En annan sak med Caucus stater är att få röstar, kanske 5-10% av de röstberättigade, vilket gör att någon med en relativt liten, men hängiven supporterskara gynnas. 20000 supportrar i en stat blir till 20% om bara 100000 personer röstar, 40% om bara 50000 röstar, etc. En politisk analytiker sade lite skämtsamt att Paul gynnas av dåligt väder, eftersom hans supporters går och röstar oavsett, medan många normalamerikaner nöjer sig med att vara soffliggare om det stormar och haglar.

Den sårade elefanten och Ron Paul 1: Bakgrund och Iowa

För att förstå en del av Ron Pauls budskap måste man förstå hur USA är uppbyggt. USA är en federation av 50 stater. I dessa stater fattas en hel del av de beslut och spenderas en hel del pengar, ungefär som ett svenskt landsting/kommun. Stater kan även stifta och genomdriva lagar. Vissa stater har exempelvis dödsstraff för överlagt mord medan andra inte har det. Ovanpå detta har det en federal regering som tar in skatt och avgifter och finansierar saker som försvaret, statliga verk, rikspolisen FBI och statliga program som ofta handlar om resursfördeling, i form av olika bidrag. Staten driver även igenom federala lagar, som exempelvis kidnappningsfall där brottet har utförts i mer än en delstat. Det är denna federala budget och federala stat det talas om under president valet.


Dr. Paul håller låda

Ron Paul vill, mer än någon annan skjuta över uppgifter som han anser att konstitutionen (grundlagen) inte ger den federala regeringen rätt att lägga sig i på staterna. Detta missförstås ibland av folk som skriver att han vill
exempelvis legalisera narkotika. Det korrekta är att han vill avskaffa de federala lagarna mot narkotika och helt överlåta detta på staterna. En bakgrund till detta är det federala "war on drugs", där federal polis griper folk för narkotikainnehav även i stater där narkotika är lagligt (den drog man ofta talar om i detta sammanhang är Marijuana). Detta är enligt Ron Paul ett övertramp av regeringen på staternas rättigheter och hans position i denna fråga är allstå att avskaffa de federala lagarna mot droginnehav och skjuta över detta på staterna. Om sedan exempelvis Idaho vill ha ett eget litet war on drugs så är det upp till dem.

På federal nivå vill han gå loss på budgeten med motorsåg. Han vill avskaffa fem av sju statliga departement, skära 1000 miljarder dollar (20 - 25%) i statsbudgeten år 1 och balansera den på fyra år (ytterligare 1500 miljarder eller mer), stänga alla amerikanska baser utomlands och kalla hem alla soldater som nu är i utlandstjänst (USA har baser i över 100 länder).

Han vill också riva upp beslut som enligt honom ger fedarala staten för stor makt, som exempelvis PATRIOT act, SOPA och NDAA, som bland annat ger militären rätt att sätta vem som helst i fängelse hur länge som helst utan anklagelse eller rättegång, stänga ned webbsidor, avlyssna medborgare utan godkännande från domstol och mycket annat.

Det finns dock många mäktiga och rika människor som skulle förlora på detta. Regeringen gav massor av pengar till bankerna och biljättarna när konjunkturen var dålig och de som har kontrakt med USAs krigsmakt tjänar storkovan.

Problemet med Ron Paul, sett från etablisemangets sida är att han denna gång verkar ha en chans att vinna. Han har byggt upp en gräsrotsorganisation av i det närmaste fanatiska, mycket organiserade anhängare, han får in bidrag från miljontals privatpersoner som håller jämna steg med pengarna som storfinansen ger de andra kandidaterna och hans kampanj håller på att genomföra en plan som går ut på att använda politisk tv-reklam med personliga påhopp samt att utnyttja kryphål och svagheter i den republikanska nomineringsprocessen.


Ron Pauls gräsrotssupportrar

Vad gör då att denna man har seglat upp som ett hot mot alla andra kandidater? Först och främst får man se till att hans budskap inte fick tillräckligt genomslag förra valet, där han också försökte bli republikanernas kandidat, han sopades åt sidan när han varnade för en huslånebubbla som skulle spricka, en federal regering som tar sig mer och mer makt, en växande inflation och en exploderande statsskuld. Nu tar folk detta på mer allvar. Folk är också mer krigströtta fyra år senare. Alla vet att det krävs stora reformer i USAs bidragssystem och att den nuvarande storleken på militärbudgeten är ohållbar, men det hörs mycket litet från president Obama eller någon av republikanernas kandidater om var och hur mycket det skall skäras.

Han hjälps också av att resten av startfältet utgörs av antingen korrupta kärriärspolitiker som Gingrich eller Romney eller kristna (tänk livets ord) tokdårar som säger att Gud pratar med dem och som vill invadera Iran. I denna underkategori märks den homofobiske Rick Santorum och Rick Perry, som anser att det pågår ett krig mot kristendomen i USA. Gingrich och Romney har också en hel del personligt baggage. Han var exempelvis otrogen mot sin cancersjuka fru. Romney är en mormon, vilket med republikansk måttstock är "fel" sorts galenskap.

Efter nomineringsvalet i Iowa ligger Paul bra till. Han kom trea i vad som var ett dött lopp på det första tre placeringarna. Den allra tokigaste kandidaten Michelle Bachmann hoppade av efter att ha kommit sist.


Paul och Gingrich grälar

I den senaste debatten och i sina nya personangreppannonser fortsätter Paul att ge sig på Gingrich och Santorum, som ligger trea och fyra, medan han undviker att gå i klinch med Romney, som leder stort. Det ligger givetvis mycket taktik bakom detta, då Paul och Romney är de enda som är organiserade i alla stater som det hålls val i och som har tillräckligt mycket pengar att löpa linan ut. Det enda hotet mot en uppgörelse mellan Romney och Paul är om någon annan än de två kan vinna någon av de kvarvarande tidiga staterna: New Hampshire eller South Carolina. Gör de inte det får de slut på pengar och måste avsluta sina kampanjer.